Veckan som gått (vecka 7)

Veckan som gått har varit en de rörigaste och tuffaste vi mentorer upplevt med den här elevgruppen. Därför har vi skickat mail till alla föräldrar. Både för att informera om vad som hänt och för att vädja om hjälp. Ni behöver prata med era barn om det som hänt.

Kanske också vi vuxna, både lärare och föräldrar behöver prata tillsammans, men det tänkte vi låta föräldrarna avgöra. Vi har funderat på att kalla samman till ett föräldramöte, men bestämde i fredags att vi bara kallar till möte om ni föräldrar också tycker att det är en bra idé och därmed lovar att komma. Meddela oss via mail eller sms om ni tycker att vi ska kalla samman till ett föräldramöte.

Informationen i det mail som skickades ut är mer detaljerad. Det ni läser här är lite av en sammanfattning.

Detta har hänt

Matteprovet (vecka 6 + mån)

I slutet på vecka 6 hade vi matteprov. När vi fick se resultaten blev vi både glada och stolta. Det var det klart bästa resultatet vi sett på ett matteprov i den här elevgruppen.

Men, under måndagen dök det upp rykten om att det förekommit fusk i samband med provet. Så småningom visade det sig vara mer än rykten. Det var ett utbrett och mycket grovt fuskande som förekommit.

Saboterad svensklektion (tisdag)

När Gian skulle visa film på sin lektion fungerade inte ljudet på projektorn. Då använde de istället den bluetooth-högtalare någon elev i klassen hade med sig. Några "hjälpte" Gian koppla ihop allt, men istället för att hjälpa till så att ljudet från filmen spelades upp gjorde man så att musik från den egna telefonen spelades upp.

Skrik, musik och bråk som stör utvecklingssamtal för åk 7-8 (tisdag)

Redan på tisdageftermiddagen tvingades vi mentorer reagera ännu en gång när några elever gick omkring med en högtalare och spelade musik i korridoren, några skrek till varandra och ytterligare några hamnade i bråk. Detta samtidigt som det pågick utvecklingssamtal i klassrum och grupprum intill.

Kastade papper, kaos i klassrum (onsdag)

Vi har haft klassrummen öppna under raster en längre tid. Detta för att eleverna ska kunna sitta i klassrummen och jobba, eller bara "chilla". Tyvärr tar inte eleverna ansvar för miljön på det sätt man önskar. Det är ofta vi hittar trasiga böcker, eller annat material och man slänger papper omkring sig. Tuggummin slängs i diskhoar eller kläms fast under borden. I onsdags roade sig några elever papper på varandra i ett klassrum. När vi påtalade olämpligheten i detta och bad gruppen städa upp i klassrummet hamnade istället diskussionen om vad just de gjort och vad andra kanske gjort. Till en början ville ingen städa upp över huvudtaget, men efter att vi pratat om att väl ingen vill sitta och jobba i något som liknar en soptipp så var det några som såg till att det städades upp.

Saboterad svensklektion....igen.....

På torsdagen skulle Gian återigen försöka visa film, men valde den här gången att gå till musiksalen. När hon skulle släppa in klassen stormade hela gruppen in under skrik och skrän. Gian blev nästan omkullsprungen med datorn i handen. Väl inne var det elever som fortsatte att störa ordningen och enstaka elever blev utskickade.

Som alla förstår så är det här som hänt den här veckan inte acceptabelt. Det skadar elevernas möjligheter att göra bra ifrån sig i skolarbetet och stämningen i klassen blir dålig. Flera elever vittnar om att de har svårt att koncentrera sig på lektionerna för att det är så rörigt. Med tanke på att de som säger det hör till våra högpresterande elever, så vill jag inte ens tänka på hur det är för dem som har lite svårt för sig och kanske ute klarar av att ta igen det de förlorat. Det är inte det här våra elever behöver och vi vill alla få en bra avslutning på åk 9, både när det gäller studierna och den känsla eleverna lämnar efter sig i juni.


Vi har sagt det många gånger förut, men det tål att sägas igen. Åk 9 är en (i de allra flesta fall) riktigt skön grupp att ha och göra med. Vi (Gian och Janne) tycker oerhört mycket om er och det är väl därför besvikelsen blir så stor när ni gör tokigheter. Senast i måndags kom en annan lärare (som inte ens undervisar klassen) och berättade hur trevliga och sköna våra nior är. "De är alltid glada, hälsar och frågar hur jag mår". Det är den sidan vi alltid vill se hos våra nior.